Efter att jag påbörjade sorgebearbetningen
som jag sedan avslutade
behöll jag boken.
Jag läser den inte jätteofta.
Ärligt talat har jag inte öppnat den sedan dess.
Idag gjorde jag det
och det första jag läser är
att man måste vara helt ärlig för att kunna bearbeta.
För mig kändes det
som att det handlade om min text.
Den sista delen om natten.
Den är så ångestfylld denna text.
Så den kommer.
Inte i sin helhet,
för den finns bara i boken.
Men den kommer.
En annan sak som mina ögon landade på
är om lögnen att det är bra.
Att läkningen blir som en sårskorpa
över ett infekterat sår
om man inte släpper ut.
Det låter vettigt.
Därför kommer texten.
För min egen läknings skull.
Låt läkningen få ta den tid som den behöver. Den tar tid – det vet jag. du skriver verkligen bra och vackert Maja! Tänker ofta på deg fortfarande. Sköt om dig.
GillaGilla
❤️Kramar❤️
GillaGilla
❤️❤️
GillaGilla